Archive for the ‘Konsultliv’ Category

h1

Ligger KY-utbildningarna före högskolan?

tisdag, 4 maj, 2010

Igår hittade jag några bloggar från studenter på en KY-utbildning som studerade och praktiserar Scrum i sina projektarbeten. Men varför verkar högskolor och universitet ignorera den revolution som pågår i sverige och i mjukvaru- utvecklingsbranchen?

Jag tror att alla företag förr eller senare kommer tvingas bemästra agila utvecklingsmetoder och styra mot en lean organisation. Desto hårdare konkurrens desto tidigare kommer det ske (eller så dukar de långsamt under). Att det inte finns fler universitets- eller högskoleutbildningar som lyfter fram agila utvecklingsmetoder idag handlar antingen om okunskap eller att de inte förstått att de konkurrerar med KY-utbildningarna runtom i landet.

Vidare, jag känner flera nyutexaminerade kollegor i branschen som nyligen tagit språnget ut i yrkeslivet. Under utbildningen har de lärt sig klassisk projektstyrning och ett visst sätt att angripa planering och utveckling (och med lite tur också hört ordet ”test”). Nu ”tvingas” de ut i projekt och företag som lever enligt agiles och leans principer och värderingar, varav vissa går rakt emot all rim och fason de lärt sig under sin fleråriga utbildning.

Även om detta säkert en spännande resa (och troligtvis också lite förvirrande och frustrerande) för dem tycker jag ändå det är mycket underligt att högskolor och universitet inte gör mera för att förbereda dem inför den rådande verkligheten.

Sedan är det i och för sig inte så underligt att KY utbildningen som lär ut Scrum är just ”Projektledning med inriktning spel” då Scrum nästan är standard inom spelindustrin. Tv- och dataspelsindustrin är som bekant extremt konkurransutsatt och omsätter dessutom lika mycket pengar (om inte mera) som film och musik. Spel måste träffa hårda deadlines och kunden (dvs. spelarna) är extrema kritiker och har ett stort utbud av andra tillgängliga spel. Inte konstigt att man har anpassat sig för att snabbt kunna möta och matcha marknades förväntningar och snabba svängningar.

.

KY-Utbildningar

Läs mer om AcadeMedia Masters KY-utbildning Projektledning med inriktning spel (2 årig), eller få en inblick i hur studenterna på utbildningen har det genom att t.ex läsa Jonas Tolfs eller Finn Lydänges bloggar.

Ett annat exempel på KY-utbildning är Agile Developer, Webb-& systemutveckling (2 årig,  Stockholm och Göteborg)

.

Högskola/Universitet

En snabb sökning avslöjar att det några kurser:

  1. Informatik B, systemutvecklingsprojekt med SCRUM och eXtreme Programming (Örebro)
  2. Agile development processes (Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet)

.

PS. Finns det fler kurser därute så tipsa mig gärna så kompletterar jag ovanstående sammanställning. DS

h1

Super Sprint Demo – Alla team samtidigt!

fredag, 23 april, 2010

Tydligen jobbar aftonbladets IT avdelning enligt Scrum. Inte bara så har de en stor öppen demo för alla intresserade på företaget, de publicerar också en summering av demon på blogg.aftonblandet.se/dev för alla andra nyfikna långt utanför projektets väggar. Texten ger en kort men rolig insyn i deras arbete, specifikt deras nya upplägg kring sprint-demos.

Jag har varit med om att flera team schemalagt sina demos spridda över en och samma dag för att man ska kunna delta på alla som intresserar en.

Jag gillar dock detta grepp ännu bättre, dvs. Aftonbladets 6 Scrum team organiserar ihop sig för en gemensam demo varannan vecka (dvs. deras sprintar är två veckor långa). På detta sätt blir det en naturlig företags-happening som drar uppmärksamhet till sig och förhoppningsvis skapar engagemang och intresse. Gissningsvis växer också engagemanget och motiveringen att nå sprint-målen i varje team då demons publik är mycket större.

Dock undrar jag hur de gör med dialogen och feedbacken… Måste bli smått ineffektivt att samla in synpunkter, idéer och feedback från en så stor publik (som bilden skvallrar om) i slutet av demon. Jag misstänker kanske att blogg-inlägget missar att beskriva detta (eller så är det så att varje team bygger efter egen drivkraft och kanske inte är speciellt beroende av återkoppling från kund eller stakeholders).

Hur som, jag hoppas jag snart får möjlighet att beskåda något liknande med egna ögon och vara med och uppleva vad en dylik förändring innebär för motivation, fokus och kommunikation mellan IT, verksamhet och beställare.

Finns det andra därute som har erfarenhet av motsvarande upplägg, dvs. stor gemensam team-överskridande sprint demo?

.

Läs hela artikeln på Aftonbladets ”Utvecklingsbloggen”.
(Bilden är hämtad ifrån utvecklingsbloggens flickr
album)

h1

18 tomater på en dag och inte ens ett vettigt blogg-inlägg

torsdag, 22 april, 2010

Pust. Är inte säker på att jag använder tekniken som tänkt men å andra sidan växer ibland arbetet till ett mindre berg, och då helgar ändamålet medlen. Pomodoro tekniken har iallafall gett mig ett verktyg med vilket jag kan jobba riktigt fokuserat, systematiskt och effektivt med.

Nu återstår bara att summera dagens aktiviteter och lägga till ”Fråga Jelena och/eller Joakim om jag missbrukar/missförstått metoden” till min Activity Inventory. När jag började dagen imorse anade jag aldrig vad som låg och ruvade på mig i väntan på att jag skulle tillfriskna från min förkylning tidigare i veckan. (Av dagens tolv aktiviteter förutsåg jag fem imorse…)

Nu ska jag försöka varva ner och sedan sova så att jag är pigg och taggad inför morgondagen. Imorgon kommer jag och en ca 24 kollegor (trainees och nyanställda) sätta tänderna i den nyframtagna Scrum kursen ”Sogeti Scrum Course Compact”. Dels ska det självklart bli riktigt roligt, men det ger mig också en chans att prova innehållet och mitt upplägg inför kommande kurser som går av stapeln ute hos kunder de närmaste veckorna.

.

Riing. Nu kom jag upp i 19 pomodori…

h1

Råd till den girige produktägaren

måndag, 19 april, 2010

Dras dit team med en person som fått rollen som produktägare och som envisas med att sätta ”Måste”-prioritering på allt? Eller hör du kanske själv till skaran beställare som blir frustrerad när teamet ber dig prioritera ”User Stories” och som inte förstår dig när du försöker förklara för dem att ”alla dom här funktionerna är oerhört viktiga”?

Det är bra att du i rollen som Product Owner har en klar och tydligt bild av vad systemet minimalt måste bestå av för att det ska vara driftbart eller säljbart. Det är en viktig funktion. Men det är ännu viktigare att löpande omvärdera och ompröva omfattning och release planeringen för att kontinuerligt säkerställa att teamet just nu, i den aktuella sprinten, jobbar på det som ger dig mest värde för pengarna. Och att teamet gör det varje sprint.

Och stämmer det verkligen att systemet måste innehålla precis allt för att över huvud taget vara användbart? Troligtvis inte.

Så, här följer nu…

.

8 Råd till den Girige Produktägaren:

Jag har prioriterat råden efter den ordning jag tycker man ska följa dem  😉 Vidare, när jag skriver ”Story” i texten nedan syftar jag till User Story/Feature/Funktion.

  1. Visa förtroende för teamet
  2. Välj leveransordning
  3. ”Beställ” det som är av mest värde först
  4. Inspirera teamet
  5. Överbelasta inte teamet
  6. Ge teamet bra förutsättningar
  7. Finns till hands
  8. Ha tålamod

.

1. Visa förtroende för teamet

Lita på att teamet gör sitt yttersta för att lyckas – varje sprint. Visa att du har förtroende för att de har den kompetens som behövs och visa tillit till att de sköter sitt jobb.

Försäkra dig om att teamets Scrum Master gör ett bra jobb vad gäller att skydda teamet från yttre störmoment så att teamet ostört kan fokusera på att leverera de funktioner de lovat.

(Blir du motbevisad och det visar sig någon i teamet grovt missköter sitt jobb är detta något som såklart behöver adresseras, kanske t.o.m. i projektets styrgrupp.)

.

2. Prioritera efter leveransordning

Teamet hinner bara bygga och leverera ett begränsat antal färdiga funktioner/features per sprint. Att designa, utveckla och testa av funktioner och features tar tid.  Hur mycket du som produktägaren än vill så kan inte teamet leverera hela produktbackloggen på en sprint. Att sätta Måste-prio på allt hjälper vare sig teamet eller dig. Det skapar snarare enbart frustration.

Om du istället betraktar prioriteringen som leveransordning (i motsats till hur viktig eller oviktig Storyn är) så borde uppgiften bli enklare. Vilken funktionen vill du helst se ska visas upp på nästa sprint demo?  Låt sedan teamet plocka så många de förmår ifrån ”leverans-kön” när de planerar sin nästa sprint.

Ser du till att göra ”leveransobjektet” (dvs. User Storyn) lagom liten och tydligt avgränsad, och dessutom enbart innehåller det du är säker på att du vill ha, då minimeras risken att teamet bygger något som senare behöver göras om eller förkastas.

.

3. ”Beställ” det som är av mest värde först

Prioritera först och främst efter affärsvärde och verksamhetsnytta. Vilken funktion uppfyller affärsmålen bäst? Vilken features skulle glädja flest användare mest?

Ibland kan dock andra faktorer spela in din prioritering:

  • Risk – Bakom en viss funktion kanske höga tekniska risker och svårigheter döljer sig. Då kan det vara en god idé att undanröja eller bekräfta dessa risker tidigt.
  • Osäkerhet – Misstänker du att du som Product Owner kommer ha mycket åsikter och feedback kring något, se till att den Storyn levereras tidigt så att det finns tid innan release att prioritera med eventuella ändringsförslag och justeringar.
  • Beroenden – Det kan vara så att teamet upplyser dig om tekniska beroenden Storys emellan, dvs. det är kanske omöjligt att först (eller åtminstone mycket dyrare)att utveckla X om inte Y är utvecklat först.

.

4. Inspirera teamet

För att teamet ska bygga så ”rätt” som möjligt är det såklart bra om de förstår varför du vill att en funktion ska bete sig på ett speciellt sätt eller varför just den featuren är viktig för användare. Bjud in teamet att vara delaktig i den större visionen.

Om teamet förstår nyttan, och känner att det de utvecklar faktiskt kommer att glädja användarna, stiger såklart motivationen och engagemanget.

.

5.   Överbelasta inte teamet

Stressa inte teamet till att lova för mycket under en sprint. Låt inte teamet heller lura sig själva till överoptimistiska löften. Om teamet till exempel helt plötsligt och omotiverat ändrar sina estimat till mer optimistiska värden under sprint planeringen bör du vara vaksam.

Det sista du vill är att teamet tvingas (eller själva väljer) att ta genvägar och fuska med design, test och kvalitet för att hinna leverera allt det de åtagit sig. Halvfärdiga, slafsiga och otestade funktioner innebär bara framtida kostnader i form av dyrare underhåll och högre teknisk skuld. Ju högre teknisk skuld, desto mindre kommer teamet klara av per sprint framöver.

Väldigt kontraproduktivt med andra ord.

.

6. Ge teamet bra förutsättningar

För att teamet ska kunna ge så bra sprint mål som möjligt och för att teamet ska kunna vara så effektiva som möjligt under sprinten behöver de såklart bra förutsättningar för detta.

  • Innan sprint planeringen, se till att produktbackloggen är uppdaterad och prioriterad.
  • Försäkra dig om att dina högst prioriterade storys är detaljerade (dvs. tillräckligt detaljerade för att teamet träffsäkert ska kunna estimera och bryta ner i sub-tasks)
  • Bjud in teamet till Story Time Session några dagar innan sprint planeringen. Här presenteras och diskuteras nyheter i produktbackloggen, teamet ställer frågor och uppdaterar eventuellt estimeringar. (Behövs finns nu tid innan sprint planeringen för dig att kolla upp detaljer och för teamet att undersöka tekniska frågetecken.)

.

7. Finns till hands

Se till att du är tillgänglig för teamet så att de snabbt kan få tag i dig för att ställa frågor om detaljer eller behöver din feedback. Jag gissar att du inte vill att teamet sitter och rullarna tummarna istället för att bygga funktioner åt dig…

Försök närvara på teamets dagliga möten för att fånga upp eventuell bekymmer som du kan hjälpa till med. Se dock till att inte störa teamet! Antingen håller dig tyst i bakgrunden under Daily Scrum och ställ dina frågor till Scrum Mastern efteråt, eller så ställer du dig i ledet som vilken teammedlem som helst och svarar på de tre frågorna när det är din tur.

När teamet väl har demonstrerat så utöva din makt att utvärdera, prioritera om och kanske till och med ändra release planen för projektet.

.

8. Ha tålamod (en liten stund)

Självklart ska du ställa höga krav och förvänta dig att teamet presterar sitt bästa, men när teamet väl har börjat sin sprint och ni har skakat hand på sprintens mål, ge dem arbetsro och möjlighet att fokusera på sitt arbete. Riv inte upp deras planer genom att förändra sprintens målsättningar eller introducera helt nya krav. Var delaktig i arbetet men sabotera inte teamets möjligheter att lyckas.

Om du ofta finner dig i en situation där du avbryter teamet och ber dem jobba på något annat som blivit viktigare (och som inte kan vänta till nästa sprint) kanske det är dags att diskutera kortare sprintar? Eller också kanske Scrum Master ska läxas upp eftersom han uppenbart misslyckas skydda teamet från yttre störmoment 😉

.

Varför följa ovanstående råd?

För varje råd du följer ovan desto bättre förutsättningar och möjligheter får teamet att lyckas med sin leverans under pågående sprint. Det de bygger blir rätt, behöver inte göras om och håller hög kvalitet. Du ger dem också möjlighet att hålla samma (och förutsägbara) tempo, effektivitet och kvalitet varje sprint.

Det är väl precis det du vill? Få ut så mycket av värde som möjligt från teamet.

Varje sprint.

h1

Projektledningsaspekter i Scrum?

torsdag, 15 april, 2010

När jag är ute och föreläser om Scrum för en publik som är nyfiken på agila utvecklingsmetoder så är det oftast projektledare och arkitekter som skruvar på sig mest och ställer flest frågor.

Speciellt projektledare verkar ha svårt att se hur sin egen yrkesroll passar in i Scrum. Uppgifter och ansvar som typiskt åligger en ”klassisk” projektledare förekommer naturligtvis i Scrum också, fast i annan skepnad och ansvaret distribueras mellan flera olika personer. Jag ska därför försöka mig på att presentera en översikt över hur de olika ansvarsområden som en projektledare har i ett vattenfallsprojekt hanteras i ett Scrum projekt.

.

Projektledningsaspekter i Scrum

(eller ”Vem ansvarar för vad?”)

.

Varför? Hur ser visionen ut?
Varför bygger vi detta system?
Product Owner
(och kund)
Vad? Vilka features är användbara och värdefulla för kund och användare?
När? Vilka features har mest värde för kund och användare? (Dvs. i vilken ordning ska vi bygga och leverera för att maximera Return of Investment och minimera Time To Market?)
. . .
Kostnad? Hur jobbigt är det att bygga en viss funktion?
Hur lång tid tar det?

Vilka kunskaper behövs?

Scrum Team


Hur? Hur ska funktionen byggas (från ett tekniskt perspektiv)?

Vilken arkitektur och design är bäst?

. . A
Hur? Efter vilka spelregler (process) jobbar vi?

Hur förbättrar vi processen och våra metoder?

Vem ansvarar för att teamet får förutsättningar och möjlighet att utföra ett bra jobb?

Scrum Master


. . .
Problem? Lyfta frågor rörande…

  • Resurser och behov
  • Förändringar i Release planer (omfattning eller tid)
  • Tekniska beroenden mot andra team

…till Meta-Scrum (Styrgrupp) eller till Scrum-of-Scrums?

Alla

h1

I gränslandet mellan Scrum och Vattenfall

tisdag, 13 april, 2010

Nu så har dedikerad testare vaknat till och engagerat sig i ett av projektet jag är engagerade i just nu. Arbetsmetoder börjar ta form, ansvarsgränser målas upp men det tighta schemat genomsyrar hela tiden diskussioner, taktik-snack och projektgruppsmöten.

Test Planen ska diskuteras nästa vecka men jag gissar att jag kommer ha mycket åsikter och synpunkter då den tagits fram med en stor kappsäck av vattenfallsmentalitet trots att projektets testcoach vet om att vi angriper utvecklingsfasen i projektet med Scrum. Min egen roll i projektet är Technical Lead och Scrum Master.

En annan utmaning jag tampas med på daglig basis är kommunikationen med projektledaren. Hon gör ett fantastiskt jobb att koordinera alla parter (stort integrationsprojekt) men hennes angreppssätt är att strikt rada upp allting sekvensiellt och mäta progress i %, oavsett vad det rör sig om. Allt eller inget.  Antingen är det inte påbörjat, X% klart eller helt klart. Inget utrymme för förändring i målbild eller utförande. Dvs. vattenfall. Tilläggas kan att programmeringen och test tar upp ca 10 rader i hennes 120 rader långa detaljplanering. ”Do not touch my perfect plan” får vara dagens citat. (Levererades när jag försökte påpeka att planen kanske borde uppdateras med hänsyn till vår nya kunskap).

Det kommer att bli några spännande sprintar framöver för utvecklingsteamet och mig själv när vi ska försöka leva, leverera och överleva i gränslandet mellan Scrum och Vattenfall. Den uppenbara risken är såklart att eventuella förseningar och/eller problem skylls på den nya kompisen i gänget (Scrum) istället för de sanna grundorskarna (som t.ex. skulle kunna vara dåliga estimat, dåliga förustättningar eller yttre störningsmoment för att nämna några) och att den nyväckta glöden till Scrum i utvecklingsteamet släcks.

Men det är också såklart väldigt utmande och spännande att få vara med att påverka en organisation till att jobba mera agilt och att lära sig fokusera mer på det levererade affärsvärdet, eliminera arbete som är tidsslöseri samt  maximera kontaktytan mellan utveckling och beställare för att bygga så bra lösningar som möjligt. Speciellt roligt är det såklart när stakeholders och teammedlemmar själva kommer med förslag som gör processen och arbetssättet mera agil.

Skulle det börja regna för mycket i vattenfalls-land är det bara göra som man brukar, ta på sig regnjackan och kavla upp ärmarna och jobba på så gott man kan tills man kommer i mål.

För eller senare så tror jag att alla företag som är intresserade av att överleva i en hårt konkurransutsatt marknad måste övergå till en lean organisation som utvecklar agilt.

Jag kommer med stor säkerhet få anledning att återkomma med fler reflektioner, kommentarer och summeringar hur det går för oss att leverera mjukvaran enligt Scrum till ett projekt som i övrigt drivs enligt vattenfall.

Fram tills dess tänker jag falla tillbaka på mantrat:
”Fake it until you make it”!

h1

Hantera och bevaka risk med en Risk-Burndown

fredag, 9 april, 2010

Jag har redan hittat flera sätt att förbättra teamets Impediment-wall, bland annat med en Impediments Tracker, och en Risk Burndown. Har med andra ord gjort lite re-factoring och optimization på vår arbetsmetodik.

Läste under lunchen en nytt mycket intressant blogg-inlägg av Mike Cohn, Managing Risk on Agile Projects with the Risk Burndown Chart. Agila utvecklingsmetoder såsom Scrum hanterar risk på daglig basis naturligt med sina korta feedback-cykler, dagliga möten, öppen insyn i teamets progress, ärlighet med status gentemot stakeholders samt tät dialog i teamet och kontinuerlig hantering av impediments. Men Mike argumenterar för att det trots det kan vara en god idé att synliggöra de risker som finns och hur de förändras och hanteras under projektets gång.

Jag nappade genast på Mikes förslag och insåg att jag med minimal ansträngning kunde implementera hans förslag hos oss.

För varje risk-lapp bedöms risken för att ”det” inträffar samt ”kostnaden” i antal dagar försening om risken inträffar. Dessa två värden multipliceras med varandra och lappens risk-värde. Måndag varje vecka summeras risk-poängen för alla risk-lapar och Risk-Burndownen uppdateras.

När projektet närmar sig release ska självklart denna risk helst nått noll. Risk-Burndownen kommer från och med nästa vecka dessutom bli ett eget stycke i veckans statusrapport för att ytterligare synliggöra gentemot stakeholders.

Så, nu ser väggen ut som på bilden till höger. (Ett skarpt öga ser också att det tillkommit ytterligare en burndown. Vet inte riktigt hur jag ska använda denna ännu utöver att synliggöra den övergripande progressen på Impediment-wallen. Jag räknar helt enkelt antalet öppna Impediments, Risks, Questions och Tasks på daglig basis. Kanske skriver om denna senare beroende på hur experimentet faller ut.)

.

Och här följer mer begripliga illustrationer över Risk-Burndownen samt ett exempel på en Risk post-it.

.

h1

Min nya Impediments-wall

torsdag, 8 april, 2010

Igår fick jag krypa till korset. På retrospectiven i tisdags var det någon som sa; ”Ska inte en Scrum Master ha en synlig Impediment lista?”. Jovisst är det så…

Det blev en action. Bara att inse att det är en sak att föreläsa och dela ut uppmaningar och utmaningar och en helt annan att leva upp till vad man pratar om i vardagen. **

Nu var detta kanske inte en så allvarlig Scrum-synd, kanske mest jag som tyckte det var lite pinsamt. Med ändå.  Självklart är transparans och synbarhet en grundläggande agil princip. Det ska vara enkelt för vilken stakeholder som helst att med minimal ansträngning få en direkt och ”sann” insyn i hur det går för projektet. (En Impediments lista består av hinder och frågetecken som Scrum Masters ska undanröja för teamet så att de kan jobba effektivt och oavbrutet.)

Så igår skapade jag mig utrymme på en av mina väggar och kontstruerade mig en ”Impediments wall”. Flyttade över delar av punkterna i min rullande dags-check-lista till väggen. (Gillade den skarpt eftersom den var enkel och portabel. Väggen står ju där den står.)

Inget rocket sciense direkt. Några lappar, lite svart isoleringstejp, massa post-its i olika färger och en tuschpenna samt någon minuts funderande.

Jag gissar dessutom att väggen kommer förändras med tiden och att färgerna kommer att skifta i antal och betydelse. Så här ser den ut just nu iallafall. Lapparna skiftar såklart i antal och i position tätt under dagen.

.

Och här är en schematisk bild av min Impediments-wall. (Bilden tog förövrigt längre tid att rita än det tog att sätta upp den faktiska väggen.) Jag hoppas bilden är självförklarande, annars får du mer än gärna skriva en kommentar och fråga.

..

[Dåliga] Ursäkter för att jag inte haft en Impediment-wall tidigare:

  • Jag tyckte om min portabla att-göra-lista (fast det var iofs bara jag som kunde se den)
  • Teamet sitter inte på samma kontor och besöker sällan kontorsrummet (dvs. de skulle sällan sett den ändå)
  • Stakeholders har inte frågat efter den (med de har å andra sidan inte vetat om vad de saknat)

Så! Nu känns det bättre 🙂

.

** Jag är förövrigt aldrig så nervös som när jag föreläser och representanter från kunden jag just nu jobbar för sitter i publiken. Jag är livrädd för att dom efteråt ska komma till mig och anklagande fråga; ”När du förelästa berättade du för oss att man borde göra <si> annars <så>. Jag håller med och det låter vettigt. Men varför gör du inte så?”

.

UPDATE: Historien fortsätter på ”Hantera och spåra riks med en Risk-Burndown”

h1

”Hur rolig var sprinten?”

tisdag, 6 april, 2010

Idag brände vi av en radda produktiva och roliga team-workshoppar. Först ut på morgonen var en nästan 3,5 timme lång retrospective. Kändes förlösande att konstruktivt och kritiskt granska oss själva, vårt samarbete, vår dialog med (och beroende gentemot) organisationen och styrgruppen.

.

1. Etablerade agenda

Först etablerades dagens syfte och agendan med tidshållpunkter presenterades. Detta dels för att time-boxa passen men också för att skapa en helhetsbild att hänga upp arbetet på.

Tog 2 minuter.

.

2. Tog teamets temp

Det första jag gjorde var att be teamet snabbt och individuellt svara på en rad frågor.

1) Hur rolig var sprinten?

2) Hur nöjd är du med
din egen insats/prestation?

3) Hur nöjd är du med teamets
insats/prestation?

4) Hur bra var teamets förutsättningar
efter avklarad Sprint Planering?

5) Hur hög arbetsro rådde under sprinten?

Skalan gick från 9 (superbra) till 1 (värdelöst). Dessa temp-frågor kommer upprepas varje retrospective. Svaren kommer sparas och trackas (genomsnittliga värdet) över tiden och kan sedan analyseras och diskuteras (t.ex. jämföras mot velocity, drag, etc.)

(Nästa gång kommer vi skriva ner våra poäng först i hemlighet var för sig innan vi sätter upp prickarna. Detta för att minimera risken att påverkas av redan uppsatta prickar. )

När alla hade besvarat frågorna med sina prickar gjorde vi en super kort reflektion men stannade inte upp för djupare analys utan gick raskt vidare till nästa punkt. Syftet med övningen är endast att snabbt få igång tankeverksamheten, minnas tillbaka till den gångna sprinten och få upp energin i rummet.

Totalt tog detta cirka 10 minuter.

.

3. Brainstorming

Efter att vi tagit temperaturen på teamet gick vi snabbt vidare till ”Brainstormning”. Alla tilldelades små post-its på vilka man skulle skriva ner sina reflektioner, åsikter, tankar m.m. och sätta upp dem på väggen. Detta gjordes utan struktur och med högt till tak. Inga åsikter eller känslor är för dumma för att inte tas upp och synliggöras. Närhelst man skrivit en lapp sattes den upp och teamet diskuterade punkten tills alla förstått vad författaren ville säga eller ge uttryck för.

Detta är teamets tillfälle för självreflektion, självgranskning, förlösning, diskussion, tänka högt, dela med sig av gjädje och frustration, fånga upp idéer och förslag på förbättringar.

Om dynamiken i gruppen är sådan att vissa talar högt, mycket och gärna medans andra är tysta och blyga behöver denna del av retrospectiven en struktur och utformning för att alla ska få komma till tals och känna sig delaktiga.

Andreas klurar på sin egen nyss uppsatta lapp

Lapparna sorterades in i följande kategorier:

Roligt! Bra!
Saker som blev lyckade och som teamet ska fortsätta med. Något som var speciellt roligt eller gick speciellt smidigt? Roliga händelser. Bra – men vi kan ännu bättre!
.

Dåligt! Frustrerande! Tråkigt.
Saker som inte gick som planerat. Olyckliga omständigheter. Frustration! Rutiner eller processer som inte funkar som de ska. Saboterande omständigheter.
.

En blomma till…
Speciella tack till speciella insatser. Tack för hjälpen! Beröm. Klapp på axeln.
.
.

Funderingar. Frågetecken.
”Varför …?”, ”Jag önskar jag visste hur … ?”, ”Hur kan vi … ?”, ”Hur lyckas vi … ?”, ”Hur kommer det sig att … ?”
.
.

Ideér. Förslag.
Förslag på förbättringar, saker som kan göras annorlunda. Idéer på hur teamet kan samarbeta bättre, kommunicera bättre, minimera waste, förebygga teknisk skuld, första kund och krav bättre.
.

Denna övning tog nästan ca 90 minuter innan vi kände att vi tömt ut allt vi ville få sagt och tyckt till om det vi ville tycka till om.

OBS! Under denna övning har Scrum Mastern ett stort ansvar. Ingen kritik. Allt ska upp. Scrum Mastern får inte  bete sig defensivt eller sabotera viljan att tala och tänka fritt och högt. Scrum Mastern får inte ta bort eller formulera om lappar. Det skulle hämma möjligheten att nå insikter och få fram allas tankar och synpunkter.

.

4. Summera actions

Efter en fem minuters paus samlade vi våra tankar och gick tillbaka in i vårt war room. Nu var det dags att summera, finna bakomliggande orsaker till frustationer, konkretisera förändringsförslag och idéer.

Alla lapparna gicks igenom, var för sig. Kunde vi komma på en action till lappen satte vi upp den i ”!” rutan. Ibland fick vi klura en stund, kanske backa för att se den större bilden och diskutera en stund innan vi kunde enas om vad lämpligast och effektivast action var. Men vi tog oss igenom alla lapparna och var efteråt oerhört tillfreds med oss själva, vår analys och vår lista över actions.

När vi var färdiga med actions grupperade vi dem. Grupperna denna gång råkade bli ”Sprint Planering”, ”Dagligen”, ”Arbetsro och Övrig-prio”, ”Attidyd/Mentalitet” och ”Externt”. Kanske inte säger dig något men för oss är betydelsen solklar 😉

Detta tog cirka 60 minuter.

Denna övning kan med fördel timeboxas. Gäller såklart övriga övningar beskrivna här också. Det är enkelt att skena iväg och förlora sig i detaljer.

Listan över actions som kräver en arbetsinsats bör inte vara för lång så att den blir en belastning i sig under sprinten. Likaså kan man inte hoppas på att förändra allt man vill på en gång. Ett steg i taget leder troligtvis till beständigare förändringar. Behövs det hjälper Scrum Mastern teamet prioritera det som känns viktigast och ger störst impact.

.

5. Summering för styrgrupp

Denna gång kände vi att det var viktigt att få framföra våra idéer och förslag till styrgruppen samt dela med oss av det vi upplevde var frustrerande för att få ökad förståelse för våra förändringsförslag. Vi presenterade alla actions, svarade på frågor, diskuterade. Mycket givande! Ytterligare några actions kom upp på väggen.

Vi hade mycket att prata om och fick många frågor om våra lappar så innan denna sista övning var över hade ytterligare cirka 60 minuter förflutit.

.

6. Reflektera

Sist reflekterade vi som hastigast över förmiddagens arbete, vad som var bra/dåligt med upplägget och vad vi tyckte om vår prestation och vår gemensamma prestation. Tror det syns på bilden nedan att vi var ganska belåtna 🙂

Nu återstår bara att se hur väl vi lyckas med att genomföra våra actions och följa våra egna förmaningar till oss själva.

Teamet (från vänster): Jag, Andreas, Henrik och Peter

h1

Google Translatar min blogg

måndag, 5 april, 2010

Jag har dragits med ett litet dilemma den senaste veckan. Jag vill skriva om Scrum på svenska för att jag tror det fyller ett tomrum och ett behov, men jag vill också samtidigt kunna kommunicera med resten av den agila världen. ”Google Translate” får bli den tillfälliga lösningen på mitt problem.

Google Translate gör inte de vackraste översättningarna men resultatet blir ändå begripligt. Med lite ansträngning (och en dos humor) kan man ändå förstå artikelns kärna och budskap. Genom ett enkelt klick på den engelska flaggan till höger översätts sidan automatiskt till engelska. Fantastiskt! 🙂

Jag tror också att man kanske kan skriva texten på ett sätt som gör att Google Translate får enklare att översätta. Hmm… Övning får ge färdighet även denna gång.

.

.

Ovanstående text genom Google Translate blir:

I have been having a little dilemma in the past week. I want to write about Scrum in Swedish because I think it fills a void and a need, but I also want to simultaneously communicate with the rest of the world also agile. ”Google Translate” may be the temporary solution to my problem.

Google Translate does not make the most beautiful translations, but the results are still intelligible. With a little effort (and a dose of humor) you can still understand the core of the article and message. By a simple click on the British flag on the right side automatically translated into English. Fantastic! 🙂

I also think that perhaps we can write the text in a way that Google Translate may be easier to translate. Hmm … Practice may make perfect again.