Idag avslutades vi en serie workshoppar vars målsättning var att klura ut hur vi höjer sättet vi testar på till nästa nivå. Initiativet har pågått över tre veckor och idag knöts säcken ihop. För att ge diskussionerna struktur och fokus använde vi oss av genomgående av konceptet ”Problem Exploration Poster – P.E.P”.
Söker du efter ett verktyg som har förmågan att utmana teamet och sätta igång spännande diskussioner? Diskussioner som kanske till och med inspirerar till förändring? Då tycker jag du ska prova ”Jimmy Cards”!
I söndags kväll publicerade jag en blogg på blog.crisp.se och berättade om ”Jimmy Cards”, en kortlek jag precis fått till en MVP av. Redan efter fem minuter hade första beställningen kommit in och fler beställningar har stadigt trillat in sedan dess.
Kortleken är en uppsättning frågor och används fördelaktigt som ice-breaker på scrum teamets retrospective eller för att välja ett utmanande ämne för teamets onsdagsfika.
Nyfiken på att veta mera? Klicka då här för att komma till blogg-inlägget 🙂
Nu har jag lagt upp ytterligare material under ”Verktyg och Mallar”. Denna gång blir det en övning som jag själv kört flera gånger med fantastiskt resultat.
”Agile Values” är en diskussionsövning under vilken teamet eller projektet får en chans att fördjupa sin förståelse kring agiles och leans principer, men framförallt en möjlighet att diskutera dem!
Under övningens gång (som tar cirka 90-120 minuter att genomföra) får teamet (alternativt projektet eller avdelningen) en chans att diskutera agiles och leans principer och värderingar. Inte nog med det, grupperna får också en chans att diskutera hurvida man tror att principerna och värderingarna är sanna – dvs. är de viktiga att följa och värna om för att projektet ska nå maximal framgång?
.
.
Du hittar övningen genom att klicka här, eller på ”Verktyg och mallar” i högerspalten.
.
Scrum.org har ett öppet och gratis prov man kan göra om man har en halvtimme över. Hittills har över 2500 personer gjort provet enligt Ken Schwaber.
”The Scrum Open assessment is available for free to anyone interested in testing their knowledge of Scrum” står det på scrum.orgs hemsida. Testet består av 50 slumpvis utvalda kunskapsfrågor om Scum och utvecklades, förfinades och anpassades under en sex månaders period.
Jag gjorde testet nyss och fick 88% första gången. Efteråt får man en chans att kika igenom svaren och se vad man svarade fel på. Detta kunde jag såklart inte låta bli. (Btw, 75% krävdes för att få godkänt på provet.)
Dels måste jag säga att vissa frågor kände knepigt formulerade och att det ibland saknades ”rätt” svarsalternativ. Men jag upptäckte också att det dels fanns det svar jag faktiskt inte höll med om (som att det t.ex. är ok för två team att dela på en produkt backlogg eller att bara produktägaren har rätten att avbryta en sprint).
Hursomhelst, man får göra provat flera gånger om man vill. Sagt och gjort. Flera av frågorna från första omgången dyker upp igen och då korrigerade jag såklart mina tidigare ”felaktiga” svar efter vad jag lärt mig är det ”rätta” och nådde då 98%. Nu känns det mycket bättre.
Men jag måste också säga att jag gillar idéen och att de allra flesta av frågorna faktiskt var bra, intressanta och lärorika. Fick en att fundera till lite och tänka efter. Så om du har 20-30 minuter över och är nyfiken på hur dina Scrum-kunskaper (eller synpunkter på hur ett Scrum-projekt bör köras) värderas av Scrum.org rekommenderar jag dig klicka dig igenom testet. Eller varför inte använda provet som diskussionsunderlag på nästa Sprint Retrospective!?
.
.
Scrum.orgs Scrum Open assessment hittar du här:
http://www.scrum.org/scrumopen/
.
Igår fick jag krypa till korset. På retrospectiven i tisdags var det någon som sa; ”Ska inte en Scrum Master ha en synlig Impediment lista?”. Jovisst är det så…
Det blev en action. Bara att inse att det är en sak att föreläsa och dela ut uppmaningar och utmaningar och en helt annan att leva upp till vad man pratar om i vardagen. **
Nu var detta kanske inte en så allvarlig Scrum-synd, kanske mest jag som tyckte det var lite pinsamt. Med ändå. Självklart är transparans och synbarhet en grundläggande agil princip. Det ska vara enkelt för vilken stakeholder som helst att med minimal ansträngning få en direkt och ”sann” insyn i hur det går för projektet. (En Impediments lista består av hinder och frågetecken som Scrum Masters ska undanröja för teamet så att de kan jobba effektivt och oavbrutet.)
Så igår skapade jag mig utrymme på en av mina väggar och kontstruerade mig en ”Impediments wall”. Flyttade över delar av punkterna i min rullande dags-check-lista till väggen. (Gillade den skarpt eftersom den var enkel och portabel. Väggen står ju där den står.)
Inget rocket sciense direkt. Några lappar, lite svart isoleringstejp, massa post-its i olika färger och en tuschpenna samt någon minuts funderande.
Jag gissar dessutom att väggen kommer förändras med tiden och att färgerna kommer att skifta i antal och betydelse. Så här ser den ut just nu iallafall. Lapparna skiftar såklart i antal och i position tätt under dagen.
.
Och här är en schematisk bild av min Impediments-wall. (Bilden tog förövrigt längre tid att rita än det tog att sätta upp den faktiska väggen.) Jag hoppas bilden är självförklarande, annars får du mer än gärna skriva en kommentar och fråga.
..
[Dåliga] Ursäkter för att jag inte haft en Impediment-wall tidigare:
Så! Nu känns det bättre 🙂
.
** Jag är förövrigt aldrig så nervös som när jag föreläser och representanter från kunden jag just nu jobbar för sitter i publiken. Jag är livrädd för att dom efteråt ska komma till mig och anklagande fråga; ”När du förelästa berättade du för oss att man borde göra <si> annars <så>. Jag håller med och det låter vettigt. Men varför gör du inte så?”
.
UPDATE: Historien fortsätter på ”Hantera och spåra riks med en Risk-Burndown”
Idag brände vi av en radda produktiva och roliga team-workshoppar. Först ut på morgonen var en nästan 3,5 timme lång retrospective. Kändes förlösande att konstruktivt och kritiskt granska oss själva, vårt samarbete, vår dialog med (och beroende gentemot) organisationen och styrgruppen.
.
Först etablerades dagens syfte och agendan med tidshållpunkter presenterades. Detta dels för att time-boxa passen men också för att skapa en helhetsbild att hänga upp arbetet på.
Tog 2 minuter.
.
Det första jag gjorde var att be teamet snabbt och individuellt svara på en rad frågor.
1) Hur rolig var sprinten?
2) Hur nöjd är du med
din egen insats/prestation?
3) Hur nöjd är du med teamets
insats/prestation?
4) Hur bra var teamets förutsättningar
efter avklarad Sprint Planering?
5) Hur hög arbetsro rådde under sprinten?
Skalan gick från 9 (superbra) till 1 (värdelöst). Dessa temp-frågor kommer upprepas varje retrospective. Svaren kommer sparas och trackas (genomsnittliga värdet) över tiden och kan sedan analyseras och diskuteras (t.ex. jämföras mot velocity, drag, etc.)
(Nästa gång kommer vi skriva ner våra poäng först i hemlighet var för sig innan vi sätter upp prickarna. Detta för att minimera risken att påverkas av redan uppsatta prickar. )
När alla hade besvarat frågorna med sina prickar gjorde vi en super kort reflektion men stannade inte upp för djupare analys utan gick raskt vidare till nästa punkt. Syftet med övningen är endast att snabbt få igång tankeverksamheten, minnas tillbaka till den gångna sprinten och få upp energin i rummet.
Totalt tog detta cirka 10 minuter.
.
Efter att vi tagit temperaturen på teamet gick vi snabbt vidare till ”Brainstormning”. Alla tilldelades små post-its på vilka man skulle skriva ner sina reflektioner, åsikter, tankar m.m. och sätta upp dem på väggen. Detta gjordes utan struktur och med högt till tak. Inga åsikter eller känslor är för dumma för att inte tas upp och synliggöras. Närhelst man skrivit en lapp sattes den upp och teamet diskuterade punkten tills alla förstått vad författaren ville säga eller ge uttryck för.
Detta är teamets tillfälle för självreflektion, självgranskning, förlösning, diskussion, tänka högt, dela med sig av gjädje och frustration, fånga upp idéer och förslag på förbättringar.
Om dynamiken i gruppen är sådan att vissa talar högt, mycket och gärna medans andra är tysta och blyga behöver denna del av retrospectiven en struktur och utformning för att alla ska få komma till tals och känna sig delaktiga.
Andreas klurar på sin egen nyss uppsatta lapp
Lapparna sorterades in i följande kategorier:
Roligt! Bra!
Saker som blev lyckade och som teamet ska fortsätta med. Något som var speciellt roligt eller gick speciellt smidigt? Roliga händelser. Bra – men vi kan ännu bättre!
.
Dåligt! Frustrerande! Tråkigt.
Saker som inte gick som planerat. Olyckliga omständigheter. Frustration! Rutiner eller processer som inte funkar som de ska. Saboterande omständigheter.
.
En blomma till…
Speciella tack till speciella insatser. Tack för hjälpen! Beröm. Klapp på axeln.
.
.
Funderingar. Frågetecken.
”Varför …?”, ”Jag önskar jag visste hur … ?”, ”Hur kan vi … ?”, ”Hur lyckas vi … ?”, ”Hur kommer det sig att … ?”
.
.
Ideér. Förslag.
Förslag på förbättringar, saker som kan göras annorlunda. Idéer på hur teamet kan samarbeta bättre, kommunicera bättre, minimera waste, förebygga teknisk skuld, första kund och krav bättre.
.
Denna övning tog nästan ca 90 minuter innan vi kände att vi tömt ut allt vi ville få sagt och tyckt till om det vi ville tycka till om.
OBS! Under denna övning har Scrum Mastern ett stort ansvar. Ingen kritik. Allt ska upp. Scrum Mastern får inte bete sig defensivt eller sabotera viljan att tala och tänka fritt och högt. Scrum Mastern får inte ta bort eller formulera om lappar. Det skulle hämma möjligheten att nå insikter och få fram allas tankar och synpunkter.
.
Efter en fem minuters paus samlade vi våra tankar och gick tillbaka in i vårt war room. Nu var det dags att summera, finna bakomliggande orsaker till frustationer, konkretisera förändringsförslag och idéer.
Alla lapparna gicks igenom, var för sig. Kunde vi komma på en action till lappen satte vi upp den i ”!” rutan. Ibland fick vi klura en stund, kanske backa för att se den större bilden och diskutera en stund innan vi kunde enas om vad lämpligast och effektivast action var. Men vi tog oss igenom alla lapparna och var efteråt oerhört tillfreds med oss själva, vår analys och vår lista över actions.
När vi var färdiga med actions grupperade vi dem. Grupperna denna gång råkade bli ”Sprint Planering”, ”Dagligen”, ”Arbetsro och Övrig-prio”, ”Attidyd/Mentalitet” och ”Externt”. Kanske inte säger dig något men för oss är betydelsen solklar 😉
Detta tog cirka 60 minuter.
Denna övning kan med fördel timeboxas. Gäller såklart övriga övningar beskrivna här också. Det är enkelt att skena iväg och förlora sig i detaljer.
Listan över actions som kräver en arbetsinsats bör inte vara för lång så att den blir en belastning i sig under sprinten. Likaså kan man inte hoppas på att förändra allt man vill på en gång. Ett steg i taget leder troligtvis till beständigare förändringar. Behövs det hjälper Scrum Mastern teamet prioritera det som känns viktigast och ger störst impact.
.
Denna gång kände vi att det var viktigt att få framföra våra idéer och förslag till styrgruppen samt dela med oss av det vi upplevde var frustrerande för att få ökad förståelse för våra förändringsförslag. Vi presenterade alla actions, svarade på frågor, diskuterade. Mycket givande! Ytterligare några actions kom upp på väggen.
Vi hade mycket att prata om och fick många frågor om våra lappar så innan denna sista övning var över hade ytterligare cirka 60 minuter förflutit.
.
Sist reflekterade vi som hastigast över förmiddagens arbete, vad som var bra/dåligt med upplägget och vad vi tyckte om vår prestation och vår gemensamma prestation. Tror det syns på bilden nedan att vi var ganska belåtna 🙂
Nu återstår bara att se hur väl vi lyckas med att genomföra våra actions och följa våra egna förmaningar till oss själva.
Teamet (från vänster): Jag, Andreas, Henrik och Peter
Jimmy Janlén "Den Scrummande Konsulten" 