Archive for the ‘Q&A’ Category

h1

Q: Automatisera tester i samma sprint?

måndag, 2 april, 2012

Att det är kämpigt och utmanande att implementera A-TDD och TDD skriver jag gärna under på. Att göra resan från en process där testning handlar om att kritisera kod efter att den är skriven till att bli ett verktyg för teamet (där testerna primärt tjänar till att stötta utveckling under tiden utveckling sker) kan både var bökig och omtumlande.

Framför allt måste man skruva ner tempot innan man kan skörda hyperproduktivitetens frukter och detta är inte alltid så lätt när trycket är högt att leverera maximalt just denna sprint. Och sprinten efter. Och sprinten efter den.

För en tid sedan fick jag följande mail på ämnet…

.


Hej Jimmy

[…] Jag har på jobbet kommit i liten het diskussion om (Sprintlängd och autotester) […]. Dvs att man måste få tillverkat automatiserade tester i samma sprint som utveckling sker i eller åtminstonde sprinten efter. […] Och då menar jag tester som Test Avd. tillverkar. Unittester antar jag du menade dev gör i sprinten tillsammans med utv. arbetet?

Vilken typ av projekt har du varit involverad i? Det kanske är svårare att applicera detta i avancerade system med få utvecklare, oklara krav och dagliga byggen, än i ett system för en myndighet tex med väldigt klara krav?

Finns det någon bra bok man kan läsa om detta?

Mvh
#####

.


Hej #####,

Min egen starka personliga åsikt är att man ska utveckla automatiserade tester för det man utvecklar i samma sprint som arbetet sker. Det gäller både utvecklarnas enhetstester och testarnas/kravställarnas automatiserade funktions- och acceptanstester.

Jag gillar skarpt David Evans syn på test och kod som summeras i citatet ”[Acceptance] Testing slows down development just as passangers slows down the bus – the speed of the bus is not the point!”. Målet med sprinten är alltid att leverera fungerande värdefull testad mjukvara. Hinner man inte åstadkomma detta under en sprint har teamet tagit på sig för många, alternativt för stora, User Stories.

.

Blir dock lite förvirrad över en sak du skriver. Finns det en separat testavdelning? Ett starkt agilt team består av all kompetens som behövs för att gå från idé till leverans. Detta inkluderar då kompetens som täcker programmering, testning, verksamhet, gränssnittsdesign, databasdesign, teknisk dokumentation, osv.

Jag har erfarenhet från både små och riktigt stora projekt. Jag håller såklart med om att utmaningarna och förutsättningarna är olika men jag tycker ambitionen ska vara densamma. Om ni är få utvecklare och tampas med otydliga krav så kommer tydliga krav ”tvingas” fram om ni försöker skriva automatiserade acceptanstester i samma sprint som jobbet sker. Jag menar, utvecklarna lyckas ju uppenbart klura ut vad de ska programmera, då borde testarna (om det nu är olika personer som kodar respektive skriver de automatiserade testerna) klara av att klura ut hur det ska testas. Om inte så finns det uppenbart diskussioner och informationsloopar som testarna inte är med i.

Genom att skriva de automatiserade testerna först i sprinten efter tappar man halva poängen med dem som jag ser det. Visst, man bygger på en regressionstestsvit som är automatiserad och upprepbar, men styrkan med testautomatisering är att det möjliggör TDD! Att skriva testerna innan och samtidigt som koden (genom TDD) förkortar feedbacklopparna, förenklar koden, gör systemet testvänligt och spar tid totalt (för att räkna upp några fördelar).

.

Jag kan ge tre boktips. Det finns säkert fler bra böcker men dessa har jag läst och tycker är bra:

1) Agile Testing (Lisa Crispin and Janet Gregory) – En riktigt bra bok som berättar på en konkret och praktiskt sätt hur man bygger upp en bra agil test strategi.

2) Lean-Agile Acceptance Test-Driven Development (Ken Pugh) – Också riktigt bra. Den beskriver hur man går tillväga för att driva designen framåt i ett projekt genom testning (istället för genom krav).

3) Test Driven Development: By Example (Kent Beck) – Berättar på ett mer teknisk plan hur man går tillväga och kommer gång med TDD.

.

Hoppas detta svar gav några idéer och upplägg på hur ni går vidare i diskussionerna.

Med Vänlig Hälsning
/Jimmy

.

Annonser
h1

Q: Om Chief Product Owner, Managers och Kravägare?

fredag, 24 februari, 2012

Många företag och organisationer kämpar med att få till en bra dialog kring prioriteringar och kravdetaljer med beställare och verksamhet.

I större organisationer som inte i mål med att forma om sig för att stötta agila projekten i sina leveranser blir ofta just produktägaren (och verksamhets- experter) en flaskhals.

För några dagar sedan fick jag detta mail:

.


Hej Jimmy!

Tack för en bra blogg. Såg att du gärna mottog frågor om Scrum så tänkte maila om det jag funderar på.

Vår nuvarande Product Owner har inte varit närvarande och han har haft massa sidouppgifter. Tanken är nu att han ska blir Chief Product Owner med underordnade Product Owner för olka delar av vårt system då det är stort och komplext. Till detta så kommer det även för stories att finnas kravägare som man får för sig att varje team ska vända sig till med frågor. Mina funderingar om detta:

1. Om vi har en huvud produktägare, visst borde denna kallas Chief Product Owner istället för Product Manager?

2. De under ordnade produktägarna bord väl kallas Product Owner of Function A och inte Functional managers vilket ger associationer till något helt annat?

3. Ska verkligen kravägare vara den som teamet pratar med? Bör det inte vara produkägarna som teamet kommunicerar med i det? För som jag förstått det så ska produkägaren/ägarna har väldigt god koll på alla stories?

Mvh #####



Hej #####,

Roligt att du tycker om bloggen! Och tack också för din fråga. 

Såhär tänker jag…

1. Om vi har en huvud produktägare, visst borde denna kallas Chief Product Owner istället för Product Manager?

Jag håller med om att Chief Product Owner är ett lämpligare namn. Det är vedertaget och har en betydelse inom den agila litteraturen och inom Scrum-metodiken. Viktigare än namnet är dock såklart rollens syfte och förväntad roll i projektet.

.

2. De under ordnade produktägarna bord väl kallas Product Owner of Function A och inte Functional managers vilket ger associationer till något helt annat?

Personligen gillar jag beteckningen ”Area Product Owner <Functional Area>” fast ”Product Owner of Function A” tror jag säkert fungerar lika bra. Dock blir jag lite fundersam över begreppet ”Function” här. Det låter som om risken finns att det blir ett för smalt område, men å andra sidan har jag ju ingen insikt i ert system.

Men jag håller med om att ”manager” ger helt fel associationer. Att vara produktägare handlar inte om ”management”, det handlar om att representera kunden och förmedla en vision, roadmap och kunskap kring features och funktioner till teamet. Produktägaren är en del av teamet, inte en av teamets managers.

Vidare, om man har en hierarki med produktägare (vilket man bör ha när man skalar upp Scrum till flera team) så är det viktigt att definiera och farankra vilket mandat produktägarna har över sin egen produktbacklogg. På sätt och vis utgör produktägarna ett virtuellt team vars förmåga och vilja att samarbeta kring roadmaps och prioriteringar är centralt. Varje team ska inkludera en produktägare som bistår teamet i diskussioner kring vision, roadmaps och prioriteringar – på daglig basis, aktivt och proaktivt. Vidare ska varje team ha sin egen produktbacklogg. Om flera team delar samma produktbacklogg anser jag att man hamnar man i flera trassliga situationer.

I detta virtuella ”Product Owner Team” är det viktigt att diskutera och enas kring vilket mandat Chief Product Owner förväntas besitta? Vilket mandat och ansvar blir över till Area Product Owner?

.

3. Ska verkligen kravägare vara den som teamet pratar med? Bör det inte vara produkägarna som teamet kommunicerar med i det?

Jag kan ju bara gissa vad ”kravägare” betyder hos er.

Alt 1. Kravägaren är personen som beställt en viss funktion av produktägaren (alt. produktägarteamet). Personen har ingen detaljerad åsikt kring exakt hur funktionen ska implementeras men är väldigt mån om att få funktionen levererad.

Alt 2. Kravägaren har på uppdrag av produktägaren ett ansvar att konkretisera funktionen och har mandat att utforma detaljerna i kravet.

Alt 3. ?

Oavsett vad – om det finns någon utanför teamet som har speciell verksamhetsexpertis eller kunskap om vad användarna vill ha som inte produktägaren besitter ska denna person vara en del av teamet, åtminstone under den period man jobbar med det kravet.

Han eller hon ska stötta produktägaren i att konkretisera kravet till PBI:er (Product Backlog Items/User Stories), splittra upp det i flera beståndsdelar och sedan förklara affärsvärdet för var och en av de mindre delarna så att produktägaren kan göra en bra prioritering av produktbackloggen.

Vidare, när det är dags att förvandla kravet till värdefull fungerande mjukvara ska personen göras till en teammedlem som på deltar på det dagliga mötet, designworkshoppar och diskussioner samt kan vara med och diskutera de sista detaljerna med testare och utvecklare när kravet faktiskt överstätts till fungerande kod. Teamet (med eller utan ”kravställare”) har inte mandat att utöka/minska omfattningen av funktionen utan att rådgöra med produktägaren – teamets uppgift är att förvandla tydligt definierade och avgränsade krav (User Stories) till fungerande värdefull mjukvara efter produktägarens prioriteringar.

Har inte produktägaren tid till detta (dvs formedla kunskap eller ha åsikt kring kravdetaljerna), eller inte sitter inne med den verksamhetsexpertis eller kundkunskap som behövs, ja då ska teamet utökas med en person som faktiskt har det. Återigen, titeln är inte det viktiga – fokusera på syftet och samarbetsformen.

.

Jag hoppas dessa kommentarer och reflektioner ger dig något av värde och kan hjälpa er i ert arbete och diskussioner.

Jag kan också rekommendera en bra bok som bland annat adresserar dessa frågeställningar och utmaningarna när man skalar upp till flera Scrum team som tillsammans bygger en produkt/ett system.

Den heter ”Scaling Lean & Agile Development – Thinking and Organizational Tools for Large-Scale Scrum” och är skriven av Craig Larman och Bas Vodde.

h1

Q: Hur estimera buggrättningar i Scrum?

torsdag, 2 februari, 2012

Titt som tätt får jag frågor från kollegor på Sogeti, kollegor ute hos kund eller från personer ute i vårt avlånga land som på ett eller annat sätt handlar om Scrum och Agile. Jag tänkte jag skulle börja dela med mig av dessa konversationer.

Jag vill också uppmuntra dig att maila mig om du just nu tampas med något problem eller frågeställning i just ditt projekt och önskar input och reflektioner från mitt håll. Jag ska göra mitt bästa för att svara på alla mail som kommer in och kommer att publicera valda frågor och dialoger här på bloggen (eventuellt i förkortad och redigerad form). För att maila mig, leta rätt på mail-ikonen i högerspalten.

Jag börjar på en gång och delar med mig av en fråga från en kollega jag fick i början av veckan 🙂

.


Q: Hur estimera buggrättningar i Scrum?

Hej!

Just nu försöker jag köra mitt första scrum-projekt. Det har då uppstått en del diskussioner i projektet ang estimering och rapportering av tid för bug-rättningar. (—)

Bör man lägga in en task för bug-rättning per User Story, eller bör man ta med tid för bug-rättning i estimatet för utveckling? Om man väljer det senare alternativet så blir ju utvecklingstask inte klara förrän test och rättning är klara.

Finns det någon tum-regel för hur mycket tid man bör estimera för bug-rättning?

Tacksam för goda råd!

Mvh
/###### 


Svar: 

Hej ######,

Angående estimeringar…

Det finns några olika approacher till detta…

  1. Anpassa Velocity – Anpassa velocity för varje sprint (dvs. antalet Story Points teamet committar till under sprint planeringen) så att det finns utrymme (luft) i sprinten att hantera buggrättningar parallellt med att man levererar funktioner och Story Points. Detta betyder att teamet under Sprint Planeringen bara committar till så många Story Points som man historiskt sett faktiskt klarar av att leverera under Sprinten.
  2. Skruva ner ”effektiv” arbetstid – Dra ner ”effektiv” arbetstid vid sprintplanering. Dvs. om man räknar med 6 effektiva timmar om dagen, räkna med fem istället. (Egentligen en version av 1:an.)
  3. Bugg-fix tasks till varje Story – Lägg till en task ”Buggfixning” med ett estimat (i timmar) för varje User Story. Ibland tar det längre tid, ibland blir det färre buggar rapporterade. Förhoppningsvis lär sig dock teamet justera storleken på dessa bugg-tasks allt bättre för varje sprint som går.
  4. Bugg-fix bucket Story – Lägg till en Story (Generell Buggfixning) till vilken man sätter en buffert med timmar att räkna av ifrån när man fixar buggar. När denna hink med timmar är slut lägger man bugg till produktbackloggen eller tar en diskussion med produktägaren om hurvida någon annan User Story ska senareläggas till förmån för buggfixning.

Vilken approach man väljer är egentligen upp till teamet. Välj den taktik som får arbetet och planering att flyta smidigast och som möjliggör snabbast hantering av buggfixning och som hjälper teamet leverera färdig, värdefull och testad mjukvara varje sprint.

Jag tycker inte att man ska betrakta en User Story som färdig förrän den är färdigkodad och färdigtestad i sprinten. Dvs svar ja: en User Story uppfyller inte DONE förrän den är kodad och testad.

Väntar man med testning och buggrättning till sprinten efter så har man naggat rejält i kanten på sin agilitet, introducerat risker och förlängt feedback-looparna samt försämrat insikten i vilken progress projektet faktiskt gör.

Angående rapportering…

Finns det externa krav på teamet (för att t.ex. kunna sortera isär arbetade timmar till olika budgetar) behöver man kanske rapportera och följa upp hur mycket tid som lagts på buggfixning och kanske till och med hur mycket buggfixning det blev för respektive User Story. Generellt finner jag dock inget värde i att logga arbetad tid på sådan detaljnivå då det oftast är svårt att omsätta denna typ av historik till användbar kunskap inför nästa planering. Men självklart, om det faktiskt hjälper teamet att göra bättre och träffsäkrare planering med sådan typ av historisk data – då ska man självklart göra det.

Att redovisa buggfixningstiden (för de User Stories man jobbar i pågående sprint) separat tycker jag är en väldigt dålig idé. Att utveckla betyder att man kodar, testar, fixar, tänker om, planerar nästa steg, kodar, testar, fixar, osv. tills det är klart. Det är så utveckling fungerar. Att fixa buggar på det man håller på med för stunden är en naturlig del av utveckling. Redovisas det separat riskerar man trilla i fällen att uppfinna sub-optimala lösningar för att parera detta. Alla sub-optimala lösningar saboterar alltid helheten.

Bugg-fixningstid som spenderas på features och funktioner som redan levererats tycker jag dock bör loggas separat. Denna tid är att betrakta som Waste då det faktiskt är olyckligt merarbete som beror på att man inte haft en tillräckligt bra teststrategi tidigare sprintar. Teamet ska dessutom hållas ansvariga för att ständigt förbättra sin testprocess och teststrategi så att kvalitén varje sprint blir högre och allt mindre tid behövs spenderas på att städa upp gamla misstag.

Mvh
/Jimmy