Igår fick jag krypa till korset. På retrospectiven i tisdags var det någon som sa; ”Ska inte en Scrum Master ha en synlig Impediment lista?”. Jovisst är det så…
Det blev en action. Bara att inse att det är en sak att föreläsa och dela ut uppmaningar och utmaningar och en helt annan att leva upp till vad man pratar om i vardagen. **
Nu var detta kanske inte en så allvarlig Scrum-synd, kanske mest jag som tyckte det var lite pinsamt. Med ändå. Självklart är transparans och synbarhet en grundläggande agil princip. Det ska vara enkelt för vilken stakeholder som helst att med minimal ansträngning få en direkt och ”sann” insyn i hur det går för projektet. (En Impediments lista består av hinder och frågetecken som Scrum Masters ska undanröja för teamet så att de kan jobba effektivt och oavbrutet.)
Så igår skapade jag mig utrymme på en av mina väggar och kontstruerade mig en ”Impediments wall”. Flyttade över delar av punkterna i min rullande dags-check-lista till väggen. (Gillade den skarpt eftersom den var enkel och portabel. Väggen står ju där den står.)
Inget rocket sciense direkt. Några lappar, lite svart isoleringstejp, massa post-its i olika färger och en tuschpenna samt någon minuts funderande.
Jag gissar dessutom att väggen kommer förändras med tiden och att färgerna kommer att skifta i antal och betydelse. Så här ser den ut just nu iallafall. Lapparna skiftar såklart i antal och i position tätt under dagen.
.
Och här är en schematisk bild av min Impediments-wall. (Bilden tog förövrigt längre tid att rita än det tog att sätta upp den faktiska väggen.) Jag hoppas bilden är självförklarande, annars får du mer än gärna skriva en kommentar och fråga.
..
[Dåliga] Ursäkter för att jag inte haft en Impediment-wall tidigare:
- Jag tyckte om min portabla att-göra-lista (fast det var iofs bara jag som kunde se den)
- Teamet sitter inte på samma kontor och besöker sällan kontorsrummet (dvs. de skulle sällan sett den ändå)
- Stakeholders har inte frågat efter den (med de har å andra sidan inte vetat om vad de saknat)
Så! Nu känns det bättre 🙂
.
** Jag är förövrigt aldrig så nervös som när jag föreläser och representanter från kunden jag just nu jobbar för sitter i publiken. Jag är livrädd för att dom efteråt ska komma till mig och anklagande fråga; ”När du förelästa berättade du för oss att man borde göra <si> annars <så>. Jag håller med och det låter vettigt. Men varför gör du inte så?”
.
UPDATE: Historien fortsätter på ”Hantera och spåra riks med en Risk-Burndown”
Jimmy Janlén "Den Scrummande Konsulten" 