Under åren jag jobbat med Scrum i rollen som utvecklare, testare, produktägar-proxy men framförallt som Scrum Master och Scrum Coach har jag skapat mig en liten portfölj med verktyg och mallar jag tänkte jag skulle dela med mig lite av.
Det döljer sig ingen rocket-science bakom något av dem och jag påstår inte heller att det är de bästa tänkbara, men förhoppningvis finner någon dem användbara eller blir inspirerad av dem.
.
Första verktyget är ”Team Thermometer”, en enkel övning för teamet att öppna upp Sprint Retrospectiven med. Läs mer om övningen i detta gamla inlägg: ‘‘Hur rolig var sprinten?”.
Jag kommer fylla på med fler verktyg och mallar allt eftersom. Länken till sidan ”Agila Verktyg och Mallar” hittar du i höger-spalten.
Bakom Agiles princip ”The sponsors, developers, and users should be able to maintain a constant pace indefinitely” döljer sig mycket visdom.
Läs hela rapporten 
Får vi valuta för pengarna? Är förväntad Return Of Investment (ROI) högre än sprintens kostnad? När ROI/Sprint sjunker under en viss gräns är det kanske dags att vara nöjd och avrunda projektet… eller se över Produktbackloggen, dvs. ta ett kreativt omtag och klura ut nya funktioner som kan skapa högre affärsvärde än de som ligger i produktbackloggen just nu.
Project Success Sliders är ett enkelt men kraftfullt sätt för stakeholders och produktägaren att förmedla sina förväntningar till teamet. I projektets inledande fas defineras ett antal ”sliders” som var och en ger uttryck för hur projektets framgång kommer betygsättas och bedömas.
På den gamla goda tiden gick det enkelt att ta reda på om det går bra eller dåligt för ett projekt. Hur många procent av kravlistan har vi bockat av? Hur stora (eller små) är avvikelserna från budget och deadlines? Samma frågeställningar fungerar inte tillfredställande i det agila projektet. 
I ett agilt projekt finns det såklart oftast budget och deadlines men ingen detaljerad plan eller detaljerad kravlista att mäta avvikelser från. En av anledningarna till att man jobbar agilt är för att man insett att dessa måttstockar inte berättar något om hur bra produkt eller system man har byggt. Samt kommit till insikt om att planer bara är prognoser och inte något facit.
Man får dock inte luras att tro att det finns egenvärde i något av ovanstående mätvärden! Eller än värre, ge sig i kast med att försöka sub-optimera med hänsyn till ett enskilt värde.
Japan har 0% arbetslöshet. ”Optimize the whole!”. Alla tar sitt jobb på största allvar och känner stor stolthet. Man jobbar långa dagar. Men vad man gör under timmarna på kontoret eller, om ett arbete går att göra mera effektivt, är nödvändigtvis inte alls lika intressant. 
Jag brukar påstå att Teknisk Skuld är den största fienden mot ett agilit projekt, dvs. förmågan att varje sprint ta sig an nya krav, lika många som förra sprinten, och känna tillit till att det man nyss levererat uppfyller DONE kriterierna och är av hög kvalitet. Ju högre Teknisk Skuld, desto dyrare att förändra och bygga vidare på koden och underhålla produkten.
Oavsett orsak och härkomst så är teknisk skuld som ett kreditkort, förr eller senare måste du betala tillbaka din skuld om du vill göra nya stora inköp med kortet. Betalar du inte tillbaka utan väljer att ta ett sms-lån för att finansiera nästa utbyggnad sitter du snart fast i ränte-fällan.
Den bluffande optimisten – ”Det där är superenkelt att bygga! Det slänger jag ihop på några timmar. Nemas problemas!” Uppgiften visar sig sedan ta fem gånger så lång tid. Det låga ursprungliga estimatet visar vara en vit lögn för att få tillåtelse att bygga en rolig funktion (alternativt testa på ny spännande teknik). ”Meh! Hade jag sagt <Insert realistiskt estimat> timmar då hade jag ju aldrig fått koda det!”
Igår hittade jag några bloggar från studenter på en KY-utbildning som studerade och praktiserar Scrum i sina projektarbeten. Men varför verkar högskolor och universitet ignorera den revolution som pågår i sverige och i mjukvaru- utvecklingsbranchen?
Vidare, jag känner flera nyutexaminerade kollegor i branschen som nyligen tagit språnget ut i yrkeslivet. Under utbildningen har de lärt sig klassisk projektstyrning och ett visst sätt att angripa planering och utveckling (och med lite tur också hört ordet ”test”). Nu ”tvingas” de ut i projekt och företag som lever enligt agiles och leans principer och värderingar, varav vissa går rakt emot all rim och fason de lärt sig under sin fleråriga utbildning.
Jimmy Janlén "Den Scrummande Konsulten" 